.

Den absolut sista dagen satt jag på taket och såg solen gå ner en sista gång över staden jag älskar och gick sedan till Mono för att äta där en sista gång. Det blev min absoluta favorit, TLT sandwichen som jag åt,och så drack jag en pint fostertill det. Ena dreaden jobbade, eller han heter egentligen Louis tror jag och så rara killen. Satt där och drack min öl och åt min macka med guacamole och rökt tofu och sallad som är så god att man dör lite. Spanande på människor. Begav mig efter ett tag till King Tuts för att se Shout out louds. Kom precis i tid till att förbandet började spela, och dom var helt okej. Inte en jävel stod framför scenen utan alla stod och tryckte längst bak. Sen när de precis spela klart rusade alla mot scenen och ställde sig längst fram så därför fick jag en plats på andra raden bara typ. Men det var helt okej.


Spelningen var så jävla fin, stod nästan i tårar när de spelade Too late too slow och Normandie. Trodde verkligen inte de skulle spela Normandie så när de väl gjorde det var det magiskt. Och så spelade de såklart de fantastiska låtarna Fall hard, Impossible och Hard rain. Efter spelningen så stannade jag kvar för att köpa Cd:n Work, gick sen ner en trappa och köpte en King Tuts lager(deras egna öl som smakar festivallera). Satt kvar ett tag och så plötsligt ser jag Adam och Carl från bandet gå förbi. Jag tänker först inte säga något men så ropar jag Adam och frågar om de kan signera min skiva. Adam var himla trevlig och det var Carl som skrev Glasgow september 2010 så fint på min skiva.




Dricker sen upp min sista öl och går mot Sleazys. Trots att jag inte har någon att gå med och det är 3 pund i inträde(eftersom det är fredag och efter tolv) så går jag dit för att dricka en sista backaruu. J jobbar, men när jag beställer av just honom låtsas han som vi aldrig setts. Jamie är där så hänger med han och hans gäng till Sleazys stänger. Går då fram till J som står och diskar för tänker att jag iallafall vill säga hejdå. Säger Hey, how are you doin, bla bla, I'm leaving tomorrow, It was nice to meet you, take care. Han är väl ganska trevlig och frågar om jag fortfarande ska se Gaslight Anthem, jag bjuder in honom att joina min syster och mig med att se Gaslight i Stockholm, Göteborg och Malmö, får inget riktigt svar på det. Känns iallafall bra att ha sagt hej då.



Sen gick jag Victoria road hem för sista gången, och även fast jag hatar den vägen starkt så kändes det ganska så sorgligt att man aldrig skulle gå den igen. Där hade min bästa kamrat i hela världen precis kommit hem från paris så fullkomligt kastade mig över henne i en kram och sen satt vi och pratade och grät i drygt två timmar då jag var tvungen att 6.03 ta bussen från 140 Queens Drive till stan och sedan bussen till Edinburgh. Jag tog bussen bort och lämnade kvar en del av mitt hjärta med Annie i mitt älskade Glasgow. Jag kände att den här staden hade förändrat mig så jävla mycket och fått mig att verkligen leva fullt ut, och så hade jag fått den bästa vännen man någonsin kan ha.

Håkan fina bästa Håkan. Nu har han släppt River en vacker dröm och Saknade te havs som första två singlar och den första är helt fantastisk. Fick precis den låten skickad till mig av min syster, men tyvärr bara i Itunes format så jag kan bara lyssna på den på datorn men det gör inte så mycket. Repeat kommer den gå på.

Köpte just biljett till Shout out Louds den 24 september på King Tuts. Det är på en fredag och egentligen så jobbar jag kanske men det skiter jag i. För det finns inget som ska komma mellan mig och den konserten nu, så vågade därför inte vänta längre med att köpa biljett, utifall att det skulle bli utsålt. För igår när det kändes som mest tungt att jobba var det den konserten som fick mig att fortsätta jobba ändå. När det otroligt usla musiken trängde sig in i mitt huvud och genom mina öronproppar såg jag mig själv tryckt mot kravallstaketet längst fram på King Tuts den 24 september. När jag trängde mig fram emellan svettiga kroppar och böjde mig ner på ett blött dansgolv bland hundratals fötter och undrade vad meningen med allt var bestämde jag mig för att köpa biljett till spelningen direkt. Och det var så det skulle bli.

Det var alldeles för länge sedan jag laddade upp bilder här så här kommer lite bilder från igår. Jag mötte upp Annie och Bruce på Mono och drack öl, sedan begav vi oss till Bloc för att se Bruce's band spela. Där var det en helt fantastiskt stämning, alla var så himla glada och så vänliga. För det fattades 40 cent när vi skulle köpa öl och då gav en främling det till oss bara sådär. Mono har målat över allt fint toaklotter och tagit ner alla affischer men BLOC hade massa fint toaklotter så tror visst att det ska bli vårat nya stammis ställe.

Tallest man on earth ska spela i Glasgow i november upptäckte jag just! Fyfasen vad fint. På Stereo och allt, bara 11 pund. Och sen spelar Shout out louds på King Tuts i 24 september. Mystery jets i slutet på oktober. Gaslight Anthem spelar i Edinburgh i november. Frightened rabbit och Belle and Sebastian i december. Hej-vad-man-vill-stanna-i-glasgow-hela-hösten.

Och just nu är jag kär i den här låten med Mystery Jets. Från deras nya skiva som släpptes i måndags.

Igår var Ida och jag på The Gaslight Anthem konsert och det var helt AMAZING! De började med att spela nya låten American Slang och sen fortsatte dom med att spela både nya och gamla låtar, måste säga att det var en perfekt mix. Trots att vi hade balkong platser bara så var det ändå övergrymt, hade dock varit miljoners gånger bättre om vi kunnat stå precis framför scenen och hoppat men det får bli nästa gång. Fick gåshud när de spelade Old white lincoln och Here's looking at you kid. Och när jag trodde att de spelat de sista extranummret hör jag introt till min favoritlåt The Backseat och då är det helt galet fantastiskt. Absoluta toppen på konserten!

På väg in till stan ikväll för att möta Ida gick jag som vanligt förbi O2 academy och möttes av detta och ett brett leende spred sig på mina läppar och jag kände lycka i hela kroppen. På onsdag ska Ida och jag nämligen se The Gaslight Anthem live för första gången, och det är utsålt. Det kan inte bli annat än övergrymt det vet jag.

Charlotte är här och hälsar på. det är sol ute och igår natt jobbade jag och ska jobba ikväll också. Därför blir det inte så mycket uppdaterat här av mig, men det är därför. Kommer tillbaks starkare snart dock. Och på onsdag ska jag se Gaslight Anthem spela här i Glasgow och det är utsålt. Det blir nog helt övergrymt, ser fram emot det enormt!

Låten The twist med Frightened rabbit är i princip det enda jag lyssnar på just nu. Eller när jag får chansen att kidnappa Annies dator och lyssna på den vill säga. Jag tror jag är besatt.

Igår var jag och Annie ute och gick i timmar och ramlar då fullständigt in i Bellahouston park där bland annat Band of horses skulle spela som jag sjukt gärna ville se. Eftersom vi inte hade råd att betala 50 pund för det hade jag varit tvungen att lägga ner och glömma det, men när vi då ramlade in i den parken ändå av en slum var det klart att vi satte oss utanför och lyssnade ändå. Vi kom precis dit när Frightened rabbit började spela(som annie gärna ville se) och det var fantastiskt fint så jag vet inte vad. Vad är oddsen att vi just kommer till den parken som vi inte hade någon aning om var den låg just då och just när ett av banden vi ville se börjar spela? Jag kände mig lycklig och som att Glasgow någonstans ändå måste gilla oss. När Frightened rabbit spelat klart(som förövrigt var himla bra, ni bara måste lyssna in dom) så gick vi på jakt efter att hitta en mataffär där vi kunde köpa någon billig dricka och kunna betala med kort(eftersom att vi var fullständigt panka men höll på att dö av törst i värmen). vi hittar efter ett tag en affär där vi hittar en 2l Irn Bru för bara en pund. Och det fanns pengar kvar på kortet, puh. Sen gick vi tillbaks till parken och just då börjar Band of Horses spela. Också det så sjukt grymt, fast jag önskar att jag kunnat stå framför scenen. Alltså låten Compliments från deras nya skiva och The funeral från en av deras äldre skivor är så fantastiskt bra.

I Bryssel just nu, laddar upp bilder senare, tills dess rekomenderar jag att ni lyssnar på denna fantastiska låt:

Ja dags att berätta om vår dag i Edinburgh.

Mystery Jets igår i Edinburgh, fantastiskt. Mer text om dagen kommer snart, för det var allt bra en ganska komisk dag vissa gånger, och jag kände mig ganska obekväm ett par gånger