Åh vad jag saknar det!



I november förra året. På Queens Drive 140 i Glasgow.

Kolsvart, becksvart, ännu en natt.

5 läsare idag. Trots att jag inte uppdaterat på över två veckor. För att jag inte längre befinner mig i Glasgow och det känns som det liksom inte finns något att skriva om. Kanske kommer jag att publicera ett inlägg någon gång ibland. Publicera några bilder, skriva några rader om året där. När saknaden blir för stor. Som inatt då jag saknar Glasgow, Annie och det livet mer än någonsin.

Jag är rädd för du ser för bra ut i svart, svart lugg



Men jag hade aldrig en chans. 

If I'm the one who wants to stay why do I got my suitcase packed this way?

Den absolut sista dagen satt jag på taket och såg solen gå ner en sista gång över staden jag älskar och gick sedan till Mono för att äta där en sista gång. Det blev min absoluta favorit, TLT sandwichen som jag åt,och så drack jag en pint fostertill det. Ena dreaden jobbade, eller han heter egentligen Louis tror jag och så rara killen. Satt där och drack min öl och åt min macka med guacamole och rökt tofu och sallad som är så god att man dör lite. Spanande på människor. Begav mig efter ett tag till King Tuts för att se Shout out louds. Kom precis i tid till att förbandet började spela, och dom var helt okej. Inte en jävel stod framför scenen utan alla stod och tryckte längst bak. Sen när de precis spela klart rusade alla mot scenen och ställde sig längst fram så därför fick jag en plats på andra raden bara typ. Men det var helt okej.


Spelningen var så jävla fin, stod nästan i tårar när de spelade Too late too slow och Normandie. Trodde verkligen inte de skulle spela Normandie så när de väl gjorde det var det magiskt. Och så spelade de såklart de fantastiska låtarna Fall hard, Impossible och Hard rain. Efter spelningen så stannade jag kvar för att köpa Cd:n Work, gick sen ner en trappa och köpte en King Tuts lager(deras egna öl som smakar festivallera). Satt kvar ett tag och så plötsligt ser jag Adam och Carl från bandet gå förbi. Jag tänker först inte säga något men så ropar jag Adam och frågar om de kan signera min skiva. Adam var himla trevlig och det var Carl som skrev Glasgow september 2010 så fint på min skiva.




Dricker sen upp min sista öl och går mot Sleazys. Trots att jag inte har någon att gå med och det är 3 pund i inträde(eftersom det är fredag och efter tolv) så går jag dit för att dricka en sista backaruu. J jobbar, men när jag beställer av just honom låtsas han som vi aldrig setts. Jamie är där så hänger med han och hans gäng till Sleazys stänger. Går då fram till J som står och diskar för tänker att jag iallafall vill säga hejdå. Säger Hey, how are you doin, bla bla, I'm leaving tomorrow, It was nice to meet you, take care. Han är väl ganska trevlig och frågar om jag fortfarande ska se Gaslight Anthem, jag bjuder in honom att joina min syster och mig med att se Gaslight i Stockholm, Göteborg och Malmö, får inget riktigt svar på det. Känns iallafall bra att ha sagt hej då.



Sen gick jag Victoria road hem för sista gången, och även fast jag hatar den vägen starkt så kändes det ganska så sorgligt att man aldrig skulle gå den igen. Där hade min bästa kamrat i hela världen precis kommit hem från paris så fullkomligt kastade mig över henne i en kram och sen satt vi och pratade och grät i drygt två timmar då jag var tvungen att 6.03 ta bussen från 140 Queens Drive till stan och sedan bussen till Edinburgh. Jag tog bussen bort och lämnade kvar en del av mitt hjärta med Annie i mitt älskade Glasgow. Jag kände att den här staden hade förändrat mig så jävla mycket och fått mig att verkligen leva fullt ut, och så hade jag fått den bästa vännen man någonsin kan ha.


It's the feeling you get while looking at backs, turned on you never coming back

Min näst sista dag i Glasgow hängde jag på Stereo och hamnade nere i källaren på en spelning och stannande kvar ett bra tag efter de stängt och drack öl i plastmugg fast jag egentligen bara skulle jag bara stanna en timme. Så jävla fin natt.




G42 8QN

För det har året i Glasgow har varit det bästa i mitt liv. För musiken som är så mycket mer närvarande i denna staden än någonannanstans. För alla fina människor med brinnande hjärtan vi traffat här. För att våga och bli den jag egentligen vill vara om så bara för ett tag. För att göra en sak varje dag som skrämmer dig och utmana sig själv. För Annie. För att jag varit med om saker jag aldrig trodde jag skulle vara. Just därför har tatuerade jag detta på min arm i tisdags, vårat postnummer på Queens Drive. Så att jag aldrig ska glömma trots att jag måste lämna denna staden snart.

 


Your shadows reaching down to Glasgow and Clyde

Lite mer bilder fran dagarna da Charlotte var i Glasgow.




Rambling

Åt munkar till middag igår och gick sen ut ensam och drack öl. Träffade senare på både Mattia och Conor på Sleazys och allt slutade med att vi hade efterfest och drack red stripe på vårat tak, fin kväll!



No pain no gain




Tatuerade mig igår och gick sen och åt frukost på Queens Café.

"I've seen you before" "yeah I've seen you too"

På onsdagen när Charlotte var här i Glasgow fixade hon och jag langos till Annie. Eller mest Charlotte medans jag tittade på och fotade. Men åh vad gott det var, det är verkligen min absoluta favoriträtt.

Sen gick vi till Sleazys och så kom det en karl och satte sig bredvis oss som Annie halvkänner. Och direkt när Cahrlotte går på toaletten början han snacka med mig och säger "i've seen you before" och jag säger då "i've seen you too" och så hoppades jag att han skulle fortsätta precis som i Laakso låten Västerbron. Men det gjorde han inte. Iallafall vi satt där och snackade och drack lite för många Backarus och sen gick vi hem och flamsade hela vägen hem så de 40 minutrarna kändes som 10 bara.


Time to run cause it's getting dark

Allan var och hamtade hyran igar. Jag maste saga att jag anda gillar var hyresvard starkt. Han ar sa himla scvhysst anda. Eftersom vi legat efter med hyran o inte betalat pa ett par manader sa han, this is the rent for this month och Annie sa till mig igar att hon inte har rad att betala en till hyra. Sa till Allan att vi var tvugna att flytta ut for vi inte hade rad och han sa direkt att han hhade ett mindre rum att hyra ut. Jag berattade precis som det var att jag inte jobbar sa mycket och typ bara har rad till mat och han forsokte verkligen losa situationen. Han sa att han "normally I take 250 pound for this room, but we'll sort something out". Dock har jag inte rad med 250 pund ensam sa det blir nog sa att jag ar tvungen att lamna staden tyvarr. Vill inte, vill inte, vill inte. Far se hur det blir med allt, ar ganska sa forvirrad just nu. Jobbade igar och gick hem samtidigt som mjolkbilarna korde ut mjolk, det kandes fint pa nagot vis.

Idag traffade jag pa en himla trevlig dam som onskade mig lycka till med att hitta ett till jobb och verkligen hoppades att jag skulle kunna stanna i Glasgow. Ah manniskor ar sa fina har, menar verkligen det dom sager och ar sa javla trevliga. Det ar en av miljoners saker jag gillar med denna stad.

New life don't you turn your back on me, I'm not from around here you see, cover me.

Charlotte åkte i lördags till Lisa i London. Lämnade nyss Annie på centralstationen för hon och Bruce åker till Paris idag och jag sitter nu på Mono och dricker te och har lyckats koppla upp min dator. Just nu känns det ganska tomt. Annie tog med sin dator till Paris så kommer ha begränsad tillgång till internet denna vecka då min dator är för gammal för att kunna koppla upp till nätverket hemma på Queens drive. Smsade Allan idag och frågade när han skulle komma och hämta hyran som vi ligger efter med två månader typ coh han svarar "i was wondering when you would ask". Undrar varför han inte bara knackat på? Han kommer klockan sju ikväll och då får jag veta om jag kan stanna i Glasgow eller ej, ska fråga när vi måste flytta ut för detta är sista hyran vi kan betala för Annie har inte råd att betala en hyra till. Så ikväll avgörs min framtid typ.

Ska jobba ikväll också. Verkar som de har öppet fler kvällar så det blir jobb på torsdag denna veckan med. Förra torsdagen blev både jag och Annie hemskickade efter 40 minuter för det var så lite folk och vi var fyra glasplockare men jag hoppas det inte händer denna vecka. I torsdags gick vi iallafall då och shottade på Box för 1 pund/shot istället, det var också kul men så ovärt att liksom inte få betalt när man bokat upp kvällen för jobb.

I lördags fick vi världens utskällning på jobbet också. Tydligen går det inge bra för klubben, enda dagen då det är smockat är på lördagar, och i fredags såg jag hur en gäst tog en jägermeister flaska från dancefloor baren. Jag tyckte mest det var kul och småskrattade lite och bestättade det för Annie som stod i disken men jag sa inte till någon för jag tänkte att det kunde ju vara någon som jobbade där, har liksom inte blivit presenterade för alla som jobbar eller ägarna och sen så är "halvchefen" så himla otrevlig så jag har ingen lust att säga till. Tänkte mest på Håkan Hellström som berättade på en spelning hur han när han var student snodde sprit från baren och blev utslängd. Iallafall handlade en del av lördagens utskällning om det, att ingen hade sett det och att han inte förstod hur det kunde gå till. Ja vad peppad man bli att jobba, när man aldrig får höra att man gör någonting bra utan man bara får höra när man gör någonting dåligt.

Och på fredag smäller det, Shout out louds. Ni kanske har förstått vid det här laget att jag är övertaggad!

Sjömanspojkarna som slänger upp påskliljorna

Igår var det verkligen en höstdag. Sådär friskt och perfekt kallt som det bara kan vara på hösten. Känns sjukt bra att det är höst! Först drack jag te med Annie och hennes far. Och Annie var supertjusig med sjömansplaysuit. Sen kom Charlotte till Glasgow. Vi hängde på Mono och skulle sen äta där, då visade det sig att kocken hade varit tvungen att gå hem. Så en av servitörerna(hon coola tjejen som jag vill vara som) sa att hon skulle försöka laga maten, så hon gick till vårat bord och ett annat och frågade vad vi skulle ha. Och sen lagade hon den, jag tog tofu grytan, fick asmycket mat men ingen tofu i men det var ändå galet gott. Har aldrig fått så mycket mat där, amazing! Är sjukt imponerad av henne och så himla fint att hon löste situationen genom att hoppa in själv.

Sen mötte vi upp Annie och hennes pappa och gick till Universal bar och drack Red Stripe för 1,98. Tror att det är där man kan hitta billigaste RS:en i stan. Och sen skulle vi till Sleazys, men det var så fullt så vi gick till Capitol, men det var också fullt. Och därinne tror jag att jag såg Matt som jag träffade i Glasgow när vi var här med Kristina förra september, obekvämt. så vi slutade upp på BOX där det var open Mic och precis när vi skulle gå var det en som spelade Golden Touch(Razorlight låt) på gitarr. Åh så fint. Det är det jag kommer sakna mest när jag måste lämna denna staden, livemusiken som är överallt och varje kväll. Det hittar man liksom ingen annanstans, de brinnande musikhjärtanen.

Var ska du gå när klockan är fem och alla med jobb går hem?

Var och röstade i Edinburgh i måndags. Tog tåget ut till en förort som hette Musselburgh(burgh-et uttalas likadant som det i Edinburgh alltså typ braaahaaa) Gick i 20 minuter och kom fram till ett industriområde, hittade tillsist konsulatet och ramlade in på ett stökigt kontor där det var en gammal man. Vi fick vänta lite och sen fick man en och en gå in i ett låst rum och sätta sig bakom ett skrivbord med skärmar och rösta. Var lite stressad när jag satt där så är osäker på om jag la ner rätt. Det blev iallafall Miljöpartet och så kryssade jag givetvis Gustav Fridolin. Trots att jag tvivlat på om jag ska rösta på MP för de vill inte lika mycket längre, de brinner inte, men Gustav brinner som bara den iallafall så därför blev det det.
Sen åkte vi in till Edinburgh igen och drack ChiliMojitos med Annies pappa som var på besök. Och sen gick vi på vandring i valen under staden som egentligen skulle varit läskigt men det var de inte. Helt fantastisk dag var det. Sen åt vi Mexicanskt och drack SOL öl till middag och sen tog vi tåget hem till Glasgow.
Annies nya frilla.

And if all is well and your heart could find the words

Vaknade av ett sms där det stod lämnar strax Sthlm för staden, myten, hemligheten! Givetvis var det från Ida och efter det kunde jag inte riktigt somna om. Jag brukar alltid kunna somna om. Men det var liksom som jag hade en ny känsla i kroppen, som jag inte kunde sätta ord på, och som jag inte bara kunde somna ifrån. Så gick upp 09.30 som är otroligt sällsynt att jag ens funderar på att gå upp då. Men skönt känns det att vara uppe och det känns verkigen som om hösten är i luften. Vinden blåser friskt in genom fönstret och jag är inte lika sjuk längre. Tror jag ska ta en snabb dusch och sen försöka gå ut och gå lite i Glasgow hösten. Det här blir nog en bra dag.

RSS 2.0