Tramps like us, baby we were born to run
Nu har Ida åkt igen. Och det känns tomt som tusan, för just nu är jag ensam hemma på Queens Drive också. Igår låg Ida och jag i Glasgow Green i solen och lyssnade på Bruce Springsteen det var himla fint. Skulle inte ha något emot att göra det idag med.
Idag har jag roat mig med att se partiledarutfrågningen med Mona Sahlin på svtplay, tagit reda på att man kan rösta på konsulatet i Edinburgh om det blir så att vi är kvar till valet och ätit gårdagens rester av Chips&Cheese till frukost. Just nu är allt osäkert, men i helgen ska både jag och Annie jobba fredag och lördag på Club Milan. För i lördags ringde de på jobbet upp mig två timmar innan och frågade om jag kunde jobba fast jag inte stod på schemat, sen ringde dom igen och sa att de hört att jag hade en kompis som sökte jobb och undrade om hon kunde komma in samma tid som jag också och jobba. Så i lördags natt skakade jag och Annie rumpa tillsammans på jobbet och höll på att svämma över av glas. För vi var de enda glasplockarna och det var så himla mycket att göra. Och när vi äntligen slutat blir vi ombedda att stanna kvar för det ska vara personalmöte, och jag fattar ingenting av vad det är för info vi får men det slutar med att en "halv-chef" säger att han lyckats få lite alkohol till oss så han frågar om man antingen vill ha en öl eller bubbel. Annie och jag tar varsin öl och så sitter vi där klockan fem på morgonen och dricker öl fas vi inte alls är sugna och känner oss obekväma. Märkligt, men himla komiskt.
IDA 23!
Bästa Ida fyllde 23 år igår och det firade vi såklart! Frukost och tårta på morgonen i våran blåa soffa och sen gick vi till Pollok park och hängde ett tag. Sen gick vi och köpte öl och lime och sen gick vi och åt indiskt till middag och råkade köpa rött vin som smakade saft. Sedan begav vi oss in till stan och 13th note och drack mera öl.
So little time here and a thousand things to see
Ida är i Glasgow nu och vi dricker pitchers, åker upp i Skottlands högsta torn, promenerar i parker, har picnic, hänger på golv och äter massa mat.
Can you see in the dark?
Det var alldeles för länge sedan jag laddade upp bilder här så här kommer lite bilder från igår. Jag mötte upp Annie och Bruce på Mono och drack öl, sedan begav vi oss till Bloc för att se Bruce's band spela. Där var det en helt fantastiskt stämning, alla var så himla glada och så vänliga. För det fattades 40 cent när vi skulle köpa öl och då gav en främling det till oss bara sådär. Mono har målat över allt fint toaklotter och tagit ner alla affischer men BLOC hade massa fint toaklotter så tror visst att det ska bli vårat nya stammis ställe.
När vi drack Red stripe på pint och väntade på att Other people(som bandet hette) skulle börja spela så var det typ Open Mic och det var en charmig karl som gjorde en fin version av Frightened rabbits låt Keep yourself warm. Fint!
Fick även en skiva stucken i handen och såg senare att det var någon promotion för en kväll på stereo den 30 september då de skulle samla in pengar till The glad café som dom hade planer på att öppna i Southside.
När vi drack Red stripe på pint och väntade på att Other people(som bandet hette) skulle börja spela så var det typ Open Mic och det var en charmig karl som gjorde en fin version av Frightened rabbits låt Keep yourself warm. Fint!
Fick även en skiva stucken i handen och såg senare att det var någon promotion för en kväll på stereo den 30 september då de skulle samla in pengar till The glad café som dom hade planer på att öppna i Southside.
The glad café is going to be a new café/200 capacity music and arts venue in the Pollokshields area. This will provide a new creative hub for the Southside community.
Det låter som en helt fantastisk idé!
Sometimes you get in the mood to capture something that's been lost or something you never really had
Tillbaka i Glasgow och sommaren tycks dröja sig kvar fast det blåser enormt mycket. Försöker att inte tänka på framtiden och de närmaste veckorna alls. Kan ha jobbat för sista gången på jobbet igår natt för jag fick inga tider på schemat nästa vecka, trots att finnen slutat och ena indiern ska åka till Indien i en månad. Och igår hände det för typ femte gången att jag inte fick min del av dricksen, suck. Håller hårt i nuet och på tisdag kommer Ida hit för att fira sin födelsedag. Tills dess har jag denna låten på repeat.
Innan vi faller här ifrån
Och vi ångrar det vi ångrar och vi glömmer det vi kan
Det blir många farväl de närmaste dagarna. Säga hejdå till två städer, en stad som jag egentligen inte gillar och en som jag älskar. Ändå kommer det bli tungt med båda. Säga hejdå till människor man aldrig kommer se igen, eller inte ens säga hejdå till men som man ändå kommer sakna för att dom liksom har funnits i samma stad hela tiden ändå. Möjligheten att man skulle kunna ringa och säga hej ska vi ses fast man inte gör det. Jag hatar farväl.
Det blir många farväl de närmaste dagarna. Säga hejdå till två städer, en stad som jag egentligen inte gillar och en som jag älskar. Ändå kommer det bli tungt med båda. Säga hejdå till människor man aldrig kommer se igen, eller inte ens säga hejdå till men som man ändå kommer sakna för att dom liksom har funnits i samma stad hela tiden ändå. Möjligheten att man skulle kunna ringa och säga hej ska vi ses fast man inte gör det. Jag hatar farväl.
I'm waiting for the dawn to come and free my soul
Regnet smattrar hårt mot marken och jag är i stort sett den enda som är och traskar i Queens Parkdenna kväll. Går ett helt varv runt och sen kommer jag fram till dammen. Bestämmer mig för att gå ett varv. Sen ett varv till. Och sen ännu ett. Och det blir till fem varv. Varje varv hinner jag lyssna på en låt. Sen tar jag ut hörlurarna, stänger av musiken och börjar gå hemåt. Lyssnar på regnet. Dyblöt i bara min gråa hoodie, men regnet bekommer mig inte längre. Det droppar ner från luggen och i ögonen men det gör liksom inget.
I förrgår passerade jag den snyggaste karln jag sett. Jag kunde knappt andas när han gick förbi och vågade knappt titta så vi fick bara ögonkontakt för en sekund. Jag tog en annan väg än jag tänkt hem från ASDA och egentligen var det inte meningen att jag skulle gå just där just då. Jag ser ett par svarta stuprörsjeans komma emot mig på trottoaren, resten täcks av ett träd. Sen ser jag en svart tröja, en skateboard i handen och hjärtat börjar banka snabbare. Men ja jag vågade knappt titta. Var hittar jag honom igen?
Jag är episk
Hahahaha läste nyss mitt förra inlägg, hade helt glömt bort att jag skrev ett inlägg. Varför fick jag för mig att göra det? Nu är allt bra igen. Är inte en ledsen Hanna längre, skiter i idioter. Överdrev ganska för mycket, för allt känns lite mer när man är full.
Jag vill bara ha dig till att vilja ha mig
Kvällen började finfint. Drack öl på puben och blev kompis med george 60 som hade en tv över han skulle ge mig. Gick till Capitol, mötte Johnny jarve som hade annies telefon, han följde med till sleazys. Sen kom Bruce. Sen när sleasys stängt ringde jag Jonathan som jobbar på sleazys som jag är småsugen på. Han svarade andra gången, jag sa till honom att komma ut och möta upp mig, han sa att han skulle stanna och jag vet inte vad. Han hata mig nu av ngn anledning. Jag dog lite och åkte hem. Orkar inte med att skottar krossar mitt hjärta som inte existerar gång på gång. Orkar fan inte, varför visar dom ens intresse från början? Ja obviously är jag en sån dålig person att jag inte är värd att lära känna. Går och lägger mig nu och vet inte ens om jag orkar vakna igen.
Stanna
Tallest man on earth ska spela i Glasgow i november upptäckte jag just! Fyfasen vad fint. På Stereo och allt, bara 11 pund. Och sen spelar Shout out louds på King Tuts i 24 september. Mystery jets i slutet på oktober. Gaslight Anthem spelar i Edinburgh i november. Frightened rabbit och Belle and Sebastian i december. Hej-vad-man-vill-stanna-i-glasgow-hela-hösten.
Idag var jag på bibblan och skrev ut ett application form till 02ABC och skickade sen in det via brev till dom. Hörde att de sökte folk men stod inget om det på hemsidan. Håller alla tummar jag har att de hör av sig så vi kan stanna lite längre här. Bara lite längre.
I'll run for you, I'll come for you, I'll die for you.
We were promised jetpacks filmat när vi såg de på Stag and dagger festivalen i maj. Inte världens bästa kvalité men man ser sångarens brinnande hjärta i denna videon iallafall. Åh vad jag önskar att jag kunde se dem i Edinburgh den 21 augusti. Men det är tyvärr en lördag och jag jobbar nog då.
Busy doing nothing
Annies mamma och bror var här. Sen jobbade jag i lördags natt. Och igår höll jag på att skriva de 10 sidor om Harry Potter och hans världar som jag ska skriva till sommardistanskursen jag läser. Och denna vecka är det var jag kommer att pyssla med. Skriva tio sidor om vampyrer och skräck och tio sidor om harry potter och hans världar. Nonsens blir det mest, men jag är busy. Därför kanske jag inte kommer kunna uppdatera så mycket här. Men det kanske kommer någon gång ibland. Tills dess lyssna på Jens Lekmans nya helt fantastiska låt The end of the world is so much bigger then love
Och så bokade jag nyss en biljett till Bryssel på tisdag om drygt en vecka. Kommer tillbaka till Glasgow på fredag morgon. Mamma flyttar därifrån i slutet på månaden och kände att jag måste säga hejdå till den där staden. Få ett avslut på det liksom.
Coleslaw och potatissallad
Efter att ha försökt städa bort den causticska sodan från vårat fönster men misslyckats kände jag att rummet var alldeles för trångt för att kunna stanna kvar. Så vi gick och satte oss högst upp i Pollok Park och drack Irn bru och åt potatissallad och coleslaw. Efter några timmar gick vi hem och när vi bara varit hemma ett kort tag ploppar elen och vi upptäcker till vår panik att vi inte har några fler el kort och måste vänta tills imorgon för att kunna köpa fler. Vi kan inte dricka te, tända lampan och kylen slutar fungera. Någon slags panik infann sig, men efter ett tag inser man att man inte kan göra så mycket annat än att andas. Det är liksom inte första gången detta händer. Nu har vi dock el igen, för imorse kom den lille korta småknubbiga karl och knackade på våran dörr sådär vid sex för att sälja elkort till oss.
Lugnet före stormen
Innan grannen började frätas sönder och vi var nere hos grannarna hade vi bestämt oss för att gå till en grekisk resturang vi upptäckt som såg mysig ut. När vi kom dit var den stängd. Då bestämde vi oss för att gå till en annan vi sett. Den var också stängd. Så vi gick till en tredje. Den var också stängd. Så då gick vi till vårat favoritställe Pakistani café och åt stark mat istället. Maten där kan vara bland det godaste jag vet. Sådär perfekt starkt. Fast fick dock alldeles för lite mat. Och sedan gick vi till en gömd skabbpub och drack Tennents.
oh well in five years time
När man har sån här ångest dagen efter så kan man antingen
1. tänka på det jättemycket, spara utkorgen, läsa igenom det och ångra sig
2. glömma det, radera utkorgen och lägga det bakom sig.
tror jag går för alternativ två. raderar utkorgen, och tänker shit happens, kommer kanske aldrig se honom igen så vad spelar ett knäppt sms eller två för roll.
för igår festade vi med våra grannar för första gången. eller annie gjorde det i lördags också, fast då jobbade ju jag, men igår kom de och knackade på och bjöd ner oss till dom. och sen gick vi ut på taket och av någon anledning häller en av dom caustic soda på sig och hela hans kropp börjar brinna för det är jävligt frätande. så efter ett bra tag kommer ambulansen och hämtar honom och vi vill mest bara rymma från lägenheten efter det. så vi går till sleazys och hinner vara där i 40 minuter och där träffar jag en irländare som jag diskuterar livet stora frågor och vi har slagit vad om 100 pund att jag inte kommer leva ett trist liv om 10 år så han ska ringa mig då. eh ja.
Meet me in the middle of the morning, when the crows fly highest in the sky
I lördags var vi i Pollok park och jag var så himla trött för jag hade jobbat på fredagen så jag var mest knäpp. Annie tog fina bilder medans jag jag försökte ta fina bilder. Jag blir så impad gång på gång över att hon är så jävla duktig på det där med fotografi. Sen gick vi hem och åt vegbullar och potatis med gräddås och lingonsylt som jag hade köpt på IKEA när jag var där i torsdags. åh så gott det var! Och sen på kvällen jobbade jag igen och det kan ha varit en av de värsta kvällarna i mitt liv, fin bara skällde på mig och jag fick bokstavligt talat torka upp skit. Inte okej någonstans alls.
