.

Kom just hem från jobbet. Tungt var det men nu känns det skönt att ha jobbat klart för denna vecka. Idag var jag där först av oss glascollectors och hade till en början trubbel med att sätta igång diskmaskinerna och värma upp vattnet för att det låg fyra lösa delar som jag inte hade en aning om var dom skulle sitta. Det löste sig tillsist och jag hade igång dom lagom till att finskan(som tror att hon bestämmer och till en början var en bitch, bara för att hon började en dag innan mig) och indiern kom. Ja vi är tre invandrare som jobbar som det, och jag kallas väl svennen då, komiskt tycker jag det är att det är att det är så. Innan jobbet blev jag bjuden på en helt awesome fruktsallad av Annie på taket och hade på min nya fina Gaslight Anthem tröja, så det får ni en bild på.

Jobbade igår på glasplockar jobbet. Var inte busy alls och därför ganska segt. Hoppas det blir mer folk idag. Ska vara där halv elva idag och är ensam glasplockare första halvtimmen, lite småläskigt.

Idag är det midsommar, min absoluta favoritdag på året! Och det var för ett år sedan jag satt i Annies kök och vi hatade allt och alla och Annie kom med idén att vi skulle åka till Manchester, eller Glasgow. Och jag var såklart på det. idag ska vi fira med jordgubbstårta, vegetarisk sill, färskpotatis, gräddfil, gräslök och ostpaj i Pollok park. Jag ser ut såhär idag i en fantastiskt fin klänning jag fått låna av Annie. Jagvet jag är inge bra på att ta bilder på mig själv, men var bara tvungen att lägga upp denna bild för klänningen är så fin.

Igår var Ida och jag på The Gaslight Anthem konsert och det var helt AMAZING! De började med att spela nya låten American Slang och sen fortsatte dom med att spela både nya och gamla låtar, måste säga att det var en perfekt mix. Trots att vi hade balkong platser bara så var det ändå övergrymt, hade dock varit miljoners gånger bättre om vi kunnat stå precis framför scenen och hoppat men det får bli nästa gång. Fick gåshud när de spelade Old white lincoln och Here's looking at you kid. Och när jag trodde att de spelat de sista extranummret hör jag introt till min favoritlåt The Backseat och då är det helt galet fantastiskt. Absoluta toppen på konserten!

På väg in till stan ikväll för att möta Ida gick jag som vanligt förbi O2 academy och möttes av detta och ett brett leende spred sig på mina läppar och jag kände lycka i hela kroppen. På onsdag ska Ida och jag nämligen se The Gaslight Anthem live för första gången, och det är utsålt. Det kan inte bli annat än övergrymt det vet jag.

Charlotte var som sagt här i helgen och lördagen var en helt galen natt. Mötte upp Charlotte och Annie på kasinot efter att jag jobbat till klockan fyra mittinatten. Gick sen därifrån och träffade på hela Glasgow på vägen hem. Bestämde oss för att dygna och gick hem för att hämta Charlottes packning och gick sen in till stan för att äta frukost innan hon tog bussen till Edinburgh vid tio. MVG dag/natt som Charlotte skulle sagt. Mer bilder kommer vid ett senare tillfälle.

Charlotte är här och hälsar på. det är sol ute och igår natt jobbade jag och ska jobba ikväll också. Därför blir det inte så mycket uppdaterat här av mig, men det är därför. Kommer tillbaks starkare snart dock. Och på onsdag ska jag se Gaslight Anthem spela här i Glasgow och det är utsålt. Det blir nog helt övergrymt, ser fram emot det enormt!

Låten The twist med Frightened rabbit är i princip det enda jag lyssnar på just nu. Eller när jag får chansen att kidnappa Annies dator och lyssna på den vill säga. Jag tror jag är besatt.

Just nu har vi lite ont om pengar. Eller snarare har vi 0 kronor. Eller pund. Eller cent kanske man egentligen ska säga. Iallafall har denna dagen innehållit panik att elen snart ska ta slut också, det är bra 20 pence kvar och snart kommer det smälla till. Inatt drömde jag om mat. Brukar inte göra det, och när jag vaknade var jag galet hungrig. Jag som alltid brukar vara mätt när jag vaknar. Idag har vi bara ätit lite pommes frittes som vi hade i frysen, en halv banan var, en halv satsuma och två mackor var. Och vi är fortfarande väldigt hungriga. Men vi improviserar. Och lever primitivt. Och rostar bröd i hallen och duschar ur en slang. Och tvättar förhand trots att det inte blir riktigt rent men för att vi inte har en pund till tvättmaskinen. Och någonstans trots allt detta så bara älskar jag det här livet, det är så mycket charm över det hela och komik. Ja jag älskar tamejtusan det, att bo i Glasgow med Annie. För varje dag är ett äventyr.

Igår var jag och Annie ute och gick i timmar och ramlar då fullständigt in i Bellahouston park där bland annat Band of horses skulle spela som jag sjukt gärna ville se. Eftersom vi inte hade råd att betala 50 pund för det hade jag varit tvungen att lägga ner och glömma det, men när vi då ramlade in i den parken ändå av en slum var det klart att vi satte oss utanför och lyssnade ändå. Vi kom precis dit när Frightened rabbit började spela(som annie gärna ville se) och det var fantastiskt fint så jag vet inte vad. Vad är oddsen att vi just kommer till den parken som vi inte hade någon aning om var den låg just då och just när ett av banden vi ville se börjar spela? Jag kände mig lycklig och som att Glasgow någonstans ändå måste gilla oss. När Frightened rabbit spelat klart(som förövrigt var himla bra, ni bara måste lyssna in dom) så gick vi på jakt efter att hitta en mataffär där vi kunde köpa någon billig dricka och kunna betala med kort(eftersom att vi var fullständigt panka men höll på att dö av törst i värmen). vi hittar efter ett tag en affär där vi hittar en 2l Irn Bru för bara en pund. Och det fanns pengar kvar på kortet, puh. Sen gick vi tillbaks till parken och just då börjar Band of Horses spela. Också det så sjukt grymt, fast jag önskar att jag kunnat stå framför scenen. Alltså låten Compliments från deras nya skiva och The funeral från en av deras äldre skivor är så fantastiskt bra.

Lite statistik ska ni få här från QD eller Drottnings köret som vi också brukar kalla gatan vi bor på.

Onsdagskvällen var en av dom finaste hittils här i Glasgow. Satt på taket och drack Red Stripe med X och sen gick vi in när det började blåsa för mycket och drack rom och cola och jag blev ganska så full och pratade massa strunt och även fast jag inte minns riktigt allt så var det så fantastiskt fint. Och när han gick och sa I'll text you later så kändes det iallafall som han menade det, även fast jag inte är övertygad om att han kommer göra det. Jag faller alldeles för lätt för folk.

Helgen började med att vi påvägen till flygplatsen i Glasgow missade tåget vi skulle tagit, och kom till flygplatsen 40 minuter innan planet till Bryssel skulle gå. Kändes som vi i perfekt tid dock. Och på tillbakavägen åkte flygbussen som anslöt till tåget för tidigt så vi missade den och fick vänta 30 minuter, och så var den bussen försenad så vi kom till flygplatsen en halvtimme innan planet skulle gå, kanske inte dock lika ultimat men det var ju inte vårat fel.

Blev hemskickad efter typ en timme när jag testjobbade i torsdags. Var för lite folk, blev ombedd att komma tillbaka dagen efter men kunde ju inte det eftersom vi skulle till Bryssel. så himla typiskt, så dom sa att dom skulle ringa mig nästa vecka, hoppas verkligen dom gör det, vore ju så grymt att få detta jobb. Har dock inte så stora förhoppningar just nu.

Det förflutna är inte glömt tydligen. Igår när vi fortfarande var kvar i Bryssel ringer pappa mig och säger att Marcus Allbäck just pratade om mig på tv. Lite pinsamt men roligt och fint att han fortfarande minns.

I Bryssel just nu, laddar upp bilder senare, tills dess rekomenderar jag att ni lyssnar på denna fantastiska låt:

Om jag fick bestämma skulle jag alltid äta kanelbullar som min kamrat gjort till frukost, lunch och middag. Precis som jag gjorde igår och idag.