.

Idag var jag på intevju på american apparel. Eller intervju och intervju, det var open call så vem som helst fick komma och man fick ett kö nummer och sen efter jag varit borta en timme och kommit tillbaka, och 30 minuter och kommit tillbaka och sen vänta där i över en timme fick jag komma in på en kort intervju. Och det var helt tomt i huvudet då, och när dom sa hej berätta om dig själv så tänkte jag bara vad säger jag nu? Som i Elias and the wizzkids låten The Job "what the hell are you supposed to say when they ask you to describe yourself with just three words". Och när dom sen sa varför skulla du göra ett bra jobb säger jag först, dunno och sen hmm och sen though question och sen får jag fram något kort och lite konstigt och sen var det hej då typ. Jag lär ju inte få jobbet om jag säger så. Men nu har jag iallafall varit på en intervju.

Finaste saken hände på bussen in till stan dock, en tant mittemot sa helt plötsligt att det var fint med mina gula stumpbyxor, eftersom jag hade fina långa ben, och hon tyckte inte alls att det var så fint på människor med tjocka ben med starkt färgade strumpbyxor men jag bar upp det. Himla fint, och jag kände då att det kunde bli en bra dag.

Och när jag nyss var och köpte vegburgare och chips&cheese så när jag väntade på maten diggade tanten som jobbar där med till musiken ganska mycket. Också fint.